Hej allihopa!

Tänkte försöka skriva ett snabbt litet inlägg (inte min specialitet) medan middagsgrytan puttrar på spisen - bara så att ni vet att jag lever! Det var ett tag sen jag skrev. Detta beror delvis på en släng av magsjuka som lämnade mig rätt ynklig under ett par dagar, dels på allmän julstress och fullbokat schema. Jag ska skärpa mig!

Byggandet har legat på ett minimun här på gården. Alla stolparna är på plats vid ridbanan, men mer än så är det inte. Vi har mest sysslat med att bli friska och komma ikapp med vardagen. Dessutom har vi bjudit alla grannar och släkt och vänner på glöggmingel och firat min mans födelsedag. Sedan ett par dagar tillbaka är mina föräldrar på plats för att hjälpa till med julbestyren, och i nästa vecka kommer min syster och stannar ett par dagar över jul! Vi har inte setts sen i somras så det ska bli så kul att träffas!

I går kväll följde jag med min granne till Saxtorps Hästklinik där de invigde sitt nya ridhus. Deras sjukgymnast höll en mini-clinic om rehabträning och så bjöds det på smörgåstårta, glögg och saffransbullar som min hovslagare Linn Palander bakat. Där var några bekanta ansikten, men mest nya. Men hur som helst väldigt kul att komma ut lite "i bygden" och lära känna lite folk. 

Just nu består min vardag (förutom häst, häst, häst som alltid oavsett årstid) väldigt mycket av jul- och nyårsbestyr. Vi kommer att ha 14 personer här på julafton och på nyår tror jag vi blir runt 11-12 personer. Och förutom det vanliga med julpynt och mat så är det en del som ska fixas i huset för att kunna husera alla människor. Men jag ser fram emot det jättemycket! Det ska bli så kul!

I morgon ska vi en runda in till Malmö och se nya Star Wars filmen, och efter det ska vi shoppa de sista julklapparna!

Så glad man kan bli av ett oväntat paket. Tack Hippson-redaktionen och God Jul o Gott Nytt År på er med :)

Äntligen, äntligen, äntligen är vi färdiga med gjutandet av plintar! Herregud vad tidskrävande och jobbigt det har varit! Men vi har också haft många skratt på vägen. Tusen tack till alla er som hjälp till att få dem på plats! Anledningen till att det tagit så lång tid är att vi dels har haft mycket bekymmer med stora stenar och rötter som varit i vägen - dels att vi ibland, pga oerfarenhet, fått göra om saker och ting både en och två ggr, eftersom vi börjat i fel ända och inte insett det förrän det varit för sent (det blir inte bättre när projektledarens order - dvs mina order(!), inte åtlyds...). Gör om, gör rätt som det heter...
  
Här kommer en liten lista på saker som jag lärt av mina misstag, samt några tips och trix som jag snappat upp under resans gång:

* Se till att banan är 100 % parallell/vågrät innan du börjar borra/gjuta. Utgå från den lägsta punkten, eller om banan ska luta i längsgående riktning så bestäm hur mycket och gräv tills den lutar så som du vill. Max rekommenderade lutning är 1 %. Att använda maskiner för handgrävning tar hundra år. Normalt sett gräver man ju ut en hel schaktbotten, men eftersom jag redan har en befintlig bana som bara ska "fixas" till så blir reglerna lite annorlunda. Men med facit i hand så borde vi dock ha grävt djupare redan från början. Det hade sparat oss många timmars hårt arbete.
 

Här gräver vi ut på långsidan mot träden. Vi har nog fått sänka banan en 40-50 cm på sina ställen.

 
* Mät ut exakt var banan skall vara och markera med snöre (eller på annat valfritt sätt). Om du använder snöre så mät inte ut hörnen med en stolpe i hörnet utan dra istället ut kortsidans och långsidans snören en bit utanför banan - så att snörena bildar ett kryss där ditt hörn ska vara. På det sättet är det lättare att jobba med hörnen och du kan flytta på tråden och ända ha koll på var ditt hörn är någonstans.
  
*Var supernoggrann när du mäter! Mät, mät igen och så kontrollmät på det.
  
Ja, det var väl det. Nästa steg är att såga upp stolparna i rätt längd och sen få upp dem på plats! Tyvärr har den skånska vintern anlänt till gården. Dvs det regnar! Tror det har kommit ca 20-25 mm sen i helgen och i veckan ska det komma runt 30 mm till! Min ridbana ser ut som en swimmingpool! Jag hade hoppats att vi skulle ha kommit längre vid det här laget, men sånt är livet. Det får gå ändå. Det blir bara lite geggigare! 
  

Jag kanske skulle strunta i det där med en ridbana? Det här blir ju en kanonfin swimmingpool!
  
På fredag kommer mina svärföräldrar och då ska vi hyra en såg som klarar av att såga rätt igenom våra stolpar som i dagsläget är 95*95*4800 mm. De ska kapas i längder om 80 cm. Och sen ska de upp på plats i helgen! Ni får hålla tummarna för att det är enklare att såga och skruva upp stolp än vad det var att gjuta plintar... Men det borde ju i alla fall inte vara några stora stenblock i vägen... 

Jahopp.... Nu har tiden visst sprungit iväg igen. Det känns som om vi jobbar som tokar just nu. Fast jag vet inte om det syns så mycket på ridbanan... Alla ni som byggt något vet vad jag menar. För alla er som inte har haft ett bygg eller renoveringsprojekt modell större, så kan jag berätta att det är två steg fram och ett steg bak - hela tiden!

Det går till ungefär såhär: Jag planerar och förbereder vad vi ska göra så gott jag bara kan (inte så himla lätt alla gånger när man inte har någon tidigare erfarenhet av t.ex. markjobb och staketbygge som vi pysslat med sista tiden). Sedan har vi projektmöte (eller frukostfika kan man ju också kalla det) där alla sätts in i vad som ska göras och vi diskuterar igenom så att jag tänkt rätt, och eventuellt vad som är nästa steg. Sedan går vi ut och börjar bygga. Strax efter att vi börjat bygga kommer vi på att vi trots allt saknar något, eller vi stöter på ett oväntat problem som t.ex. en trädrot, en stor stenbumling, en el-kabel eller något annat djävulskap som gör att vi måste stanna upp och/eller tänka om. Tillbaka på ruta två med andra ord - kort projektmöte - som antingen resulterar i att någon sätter sig i bilen och åker iväg till närmsta bygghandel, eller så fortsätter vi jobba oss runt dagens problem med de verktyg som vi redan har hemma. Strax efter att vi fortsatt jobba på det nya sättet som löst gårdagens problem så stöter vi på ett nytt oväntat hinder - nytt projektmöte - ny lösning - fortsätta bygga - och så håller vi på så tills solen går ned... Eller tills hunden behöver bajsas, hästarna tas in och fodras, katterna ses till eller något annat av alla de saker som har en tendens att hända när man bor på en gård...

Men visst börjar vi se ljuset i tunneln! Eller staketet i tunneln är det kanske? Vi har mer eller mindre gjutit klart halva banan. Och mer eller mindre borrat alla hål på den resterande långsidan. Jag tar förresten tillbaka det jag skrev i mitt förra inlägg om att det är enkelt att borra hålen. Marken på långsidan mot bäcken var väldigt mjuk och lättborrad. Men på övre långsidan var det en helt annan femma! Min stackars man slet som ett djur i helgen för att komma ned med borren i den cementliknade marken. Nu när vi kommit in i "tänket" med mätandet så känns det inte så himla svårt längre. Så det som förra helgen var lätt, var denna helgen svårt och tvärt om. Imorgon kommer mina svärföräldrar och hjälper till lite så då är vi fem personer som kan jobba. Jag räknar med att vi blir klara med allt borrande och i stort sett allt gjutande. Sen kan vi börja såga och sätta upp stolparna och voilà så har vi ett staket! Det känns så himla häftigt! Det här blir en av de få saker som vi gjort hittills som kommer att finnas kvar i många många år framöver. Tänk när jag rider eller håller lektioner på banan om 10 år! Då kommer jag antagligen helt ha glömt vilket slit det var att få det på plats en gång i tiden. I nästa inlägg lovar jag att få med lite bilder på det vi gjort hittills!

   

Den här fina bilden hittade jag på www.ydre-grinden.se. Det är ett permanent dressyrstaket i plast. Jag inbillar mig att mitt staket kommer att se ut lite som detta (i alla fall sett innifrån banan) när det är klart. Snyggt va?!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

I fredags kom mitt staket! Eller ja... En hög med virke leverarades till vår gårdsplan. Nu är det liksom lite upp till oss att sätta ihop det hela... Och det är minsann lättare sagt än gjort.
Vi började gjuta plintarna i helgen. Jag hade i min fantasi trott att vi kanske skulle kunna få upp alla plintarna, men vi hann med EN kortsida. Detta trots att vi på söndagen hade hjälp av mina svärföräldrar och av min mans systerson, 12 år gammal. Visserligen grävde vi också 4 av 6 dräneringsgravar på ridbanan; men ändå!
De två sista sparade vi med flit, så att jag ska ha en plätt att tömköra Zettan på under veckan. Jag tror inte att det hade gått så bra att tömköra henne på fältet... Maten är liksom lite för nära munnen...
  
Det jobbiga är inte att borra hålen, eller att blanda och hälla i betongen. Det jobbiga är allt mätande. Stolpskon måste vara exakt på mm på rätt plats. Sen måste den också vara rätt i lod, och på rätt höjd, och så måste de ju vara i en rak linje så inte staketet raglar sig fram som en gammal fyllehund som tagit sig ett glas eller två för mycket. Så mycket mätande blir det, och det tar tid!
Men nu har vi i alla fall gjort det ett par gånger så jag tror att vi kanske kan vara lite snabbare när vi fortsätter nästa helg. Jag hoppas det i alla fall. Mina föräldrar kommer ned för att hjälpa till med råd och stöd som två räddande änglar. Det ska bli så kul att se dem igen, även om det bara var ett par veckor sedan sist.
  
Jag tänkte hur som helst drömma mig bort lite till det färdiga resultatet och ge mina tips och råd på vad man ska tänka på när man ska bygga ett ridbanestaket. Jag inbillar mig att jag har lärt mig åtminstonde lite grann på vägen.
  

Så här ser min skiss över staketet ut. Vad tycker ni? Tjusigt va?
  
Mitt staket kommer att bli som ett dressyrstaket. Hela syftet är egentligen att bygga en "sandlåda" där vi kan lägga det nya materialet, men när man ändå håller på så kan man ju passa på att göra det lite snyggt också! Tidigare låg det telefonstolpar runt nästan hela ridbanan. Men efter ett tips här i bloggen och lite efterforskningar på webben visade det sig att det inte bara är lite olämpligt med telefonstolpar utan faktiskt direkt olagligt i Landskrona kommun.
Jag hittade ett dokument som beskriver hur man ska se över kommunens ridbanor och succesivt byta ut alla telefonstolpar och slipers. Ingen mening med att behålla dem med andra ord!
  
Nåväl, vi valde efter lite efterforskning att bygga ett staket som kommer bli som det jag har skissat upp i mitt kollegieblock (fast rakt!). Det blir billigare att använda trä, än att mura. Och en liten häck som jag var inne på vid något tidigare tillfälle hade inte alls fyllt den funktion som vårt staket ska ha. Stolparna är i dimensionen 95mm*95mm, och de två reglarna som sitter längst ned mot marken och bildar själva "sandlådan" är 45mm*195mm. De är bägge NTR AB impregnerade.
Hade du sagt det till mig för två veckor sedan hade jag sett ut som ett frågetecken, men nu vet jag att det är en "kraftigare" typ av impregnering som gör att träet klarar av att stå utomhus och ha kontakt med marken. Vi valde också att använda reglar istället för trallvirke eftersom de är kraftigare och klarar trycket från ridbanematerialet bättre. Däremot kommer den övre brädan, som mest är till för syns skull, att vara en NTR A impregnerad bräda av trallvirke i måtten 28mm*120mm.
  
På ett ställe kommer stolparna att vara högre och trallbrädan kommer att fungera som avhängningsplats för filtar, jackor, ridspön och annat. Att ta in offerter på detta var något av ett litet helvete, men väl värt besväret eftersom det skiljde flera tusenlappar mellan de dyraste och de billigaste alternativen. När man köper så här mycket kan man dessutom på de flesta ställen få extra rabatter om man bara prutar lite.
  

Så här såg min minneslapp ut efter att ha gjort några samtal. Rörigt? Javisst!
  
Den stora kostnaden på mitt staket är reglarna! Dom står för nästan halva offerten! Om jag istället hade velat göra ett staket med vanliga, runda "hagstolpar" och trallvirke (och inte gjort någon sandlåda) så hade jag kunnat komma undan med en kostnad på ca 5000 kr (ca 4000 kr för virket och 1000 kr för stolparna. Då tänker jag mig ett "vanligt" staket med två bräder). Här är en länk till billiga staketstolpar.
  Om man istället vill lyxa till det och ha rundade slanor så kostar det istället nästan 9000 kr. Eller så kan man göra det enkelt och välja en "färdig" modell som t.ex. den från här Granngården. Det är snyggt, men inte så värst prisvärt. Mina prisexempel innefattar bara materialet och förutsätter att man gör jobbet själv.
Man kanske också ska tänka på att detta virket "bara" är NTR AB impregnerat och alltså inte kommer stå lika länge som om man köper dyrare NTR A impregnerat trä. Jag vågar knappt berätta vad min offert gick på... Allt som allt med allt virke, alla stolpskor och alla skruvar och muttrar vi behöver och frakt gick det på 18.000 kr. Huva! Men då fick jag ändå ett riktigt bra pris så jag är nöjd. Nu längtar jag bara till att få upp staketet på plats, så jag får se hur det ser ut i verkligheten!
  
PS. Kattungarna hälsar att de mår bra, men de är väldigt misstänksamma mot sina välmenande människor just nu. De har fått lite nya leksaker och en klösbräda – allting ihopsnickrat av min numera händiga man.
   

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Tisdag idag och det har regnat mer eller mindre HELA dagen. Trots det har vi varit flera tappra själar här på Örstorp som jobbat på utomhus under dagen. Till dem räknar jag mig själv, Ferdinand, Domingo och mina svärföräldrar som varit här och hjälp till.
  
Svärmor har grävt upp potatislandet som i dagsläget bestod mest av ogräs, och svärfar har fortsatt arbetet som vi påbörjade i helgen - att jämna till ridbanan! Det är ett projekt vill jag lova! Det skiljer ungefär 24 cm i höjd på tvären och ungefär 54 cm på längden. Man brukar räkna med att maxlutning är 1 % - dvs 10 cm per meter. Det innebär att rent tekniskt lutar min bana 4 cm för mycket på tvären och 9 cm på längden, Men i praktiken vill jag ha den ännu plattare.
  
På vissa sidor kan man läsa att banan inte får luta alls på tvären, och på andra ställen verkar det som om det är helt ok med lutning även på tvären... Inte helt lätt att veta vad som gäller, så jag kommer gå på min magkänsla och göra den mer eller mindre "så rak/platt i lod" som vi bara kan. Eftersom vi lägger dräneringsrör över hela banan behövs inte lutningen för att få en bra avrinning (bara dräneringsrören lutar). Lutar banan för mycket kommer det tvärtom att innebära att materialet riskerar att flyta bort vid ett kraftigt skyfall.
  
Vi har fortfarande lite kvar att jämna till, men det börjar bli rätt bra. Nästa steg är att bygga upp staketet så att vi får en fin liten sandlåda att lägga det nya gruset i när det sen kommer. Det innebär att jag just nu håller på att ta in offerter på stolpar, reglar och trallvirke. Det verkar som om det kan skilja rätt mycket på olika byggvaruhus så det är väl värt att kolla runt.
Vi har bestämt oss för att istället för att använda färdiga betongplintar, så ska vi gjuta ned stolpskor direkt i marken. Vi borrar helt enkelt ett hål med jordborren, sen fyller vi det med betong, och så sätter vi i stolpskon och låter det härda. Det blir mycket enklare än att använda de färdiga plintarna. Då måste vi inte tänka lika mycket på att hålet måste vara 100 % rakt, så länge stolpskon sätts i rak. Och så fyller betongen ut hela utrymmet i hålet så det blir dessutom stabilare än om man använder en färdig plint där det alltid blir lite luft runt om, hur man än gör.
  
Tanken är att vi ska börja gjuta/bygga staket redan till helgen, men då vill det till att vi har fått in alla offerter och kan få ut materialet i tid. Men om vi bara vet längden på reglerna kan vi börja borra hål och gjuta. Vi letar efter reglar i måtten nånstans mellan 4 och 5 meter. Det innebär att stolparna kommer att sitta med 2-2,5 meters mellanrum. Vi vill ju gärna hitta virke som ger så lite spill som möjligt. Httar vi t.ex. reglar i längden 4,20 m, så sätter vi stolparna på 2,10 m avstånd. Så mycket längre avstånd än 2,50 m vill jag dock inte ha för då blir det för instabilt. Reglarna skall ju stå emot rätt mycket tryck från gruset som läggs i den här gigantiska "sandlådan" som vi ska bygga.  
  
Imorgon ska jag försöka hinna ringa runt och ta in lite nya offerter på stenmjöl, men jag måste åka och hämta ny halm också så vi får väl se om jag hinner... Tiden räcker som vanligt inte till. I bildspelet kan du se lite bilder från värt arbete med dräneringsdiket och ridbanan som Gud glömde...! 

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Vilken underbar vecka det har varit! Jag tar tillbaka allt jag har sagt om att det är höst. Den här veckan har det varit sommar i Skåne! Perfekt ridväder med soliga, vindstilla dagar och inte för höga temperaturer. Alldeles lagom som vi säger här i Sverige. Den här veckan är det Breeders men jag har valt att skippa det helt i år. Det är alltid kul att se på fina unghästar och träffa gamla vänner, men just i år kändes det mest som ytterligare ett stressmoment att komma iväg. Lite tråkigt är det att jag missar konstutställningen där mina vänner Christine Kwarnmark och Sara Silvferberg båda ställer ut sina vackra tavlor med hästmotiv. Jag har faktiskt en tavla av varje konstnär här hemma.

Den här sagolikt vackra blyertsskissen föreställande beridarna på spanska rikskolan fick jag av Sara i födelsedagspresent för många år sedan. Kan det ha varit 2005?

Och den här underbara målningen fick jag i bröllopspresent av Christine förra året. Den pryder nu väggen i vårt vardagsrum!

Jag såg i alla fall att det gått bra för Domingos uppfödare Carin på Ugglarps Stuteri som med sin uppfödning, (nu ägd och riden av Rose Mathisen) hingsten Heston for U fick 98,500% i 4-års klassen! Inga dåliga poäng precis! Grattis Carin! 

Här hemma har det mer varit fotboll på tapeten eftersom maken spelade seriefinal idag. 6-1 till Kulladal FF som därmed vann serien och går upp i div 3 nästa säsong. Grattis älskling!!! För min del innebär det att jag får ha min man hemma lite mer, nu när det blir speluppehåll och förhoppningsvis kommer vi få lite mer fart på det där byggandet... 

Mina föräldrar har ju varit här i veckan så vi har hunnit få massor av saker gjorda - utan att jag har behövt dela mig på två och stressa runt som en tok. Så skönt! Dom har bland annat hjälpt mig beskära vinbärsbuskarna, rensa rabatterna, klippa gräset och mycket annat smått och gott. Bara en sån lyx som att kunna komma in från stallet till en färdiglagad och framdukad lunch! Wonderlovely! Jag har också hunnit storhandla och så har jag lämnat in mina ridstövlar för att laga dragkedjan och min väst som behövde lagas i ena sömmen - kort och gott sådant som jag velat få gjort ett bra tag nu, men inte hunnit med.

Igår filmade mamma när jag red Ferdinand. Så kul att se honom utvecklas! Vi ska åka och träna för Kerstin André på tisdag. Första träningen sedan flytten och det ska bli så himla roligt! Jag rider som sagt nästan bara på fältet nu när vädret tillåter. Det har varit jättebra för hans galopp. Jag har jobbat mycket med dynamiken i galoppen och övat på att minska från korta, kvicka språng till längre, rundare språng. Det ska bli kul att höra vad hon tycker om honom nu.  I början av året var mitt mål att kvala med honom till Breeders, men de planerna la jag ned ganska omgående när vi köpte gården. Och det är jag väldigt glad för nu. Det hade bara blivit stressigt och antagligen slutat i pannkaka. Han har varit relativt sen. Han reds i sent och har varit extremt superkänslig och lite bakskygg. Länge kunde/ville jag inte sätta någon press på honom utan bara "mys-red" med målet att han skulle bli lugn och trygg och känna förtroende för mig som ryttare. Men det senaste året har han gjort enorma framsteg och i dagsläget är det nästan så att jag ibland glömmer bort att han bara är fem år. Jag får påminna mig då och då.

Idag har vi, förutom att skruva upp en hängare till vattenslangen (och träna hästar), varit på ute på en liten shoppingtur på bland annat Hööks och Biltema (man vet att man bor på landet när man tycker att det är årets happening att åka till Hööks i Helsingborg...). Jag har shoppat lite praktiska saker till sadelkammaren! Nu ska här bli ordning och reda! Flera krokar, täckeshängare m.m. Jag har också köpt en ny snygg nosgrimma till Ferdinand. Så vi kan vara snygga när vi ska träna för Kerstin! Jag har hittills haft en remont grimma på honom. Tycker det är rätt bra på unghästar. Men det ÄR ju snyggare med en aschengrimma. Eller hur? Jag hittade också ett snyggt och super duper gosigt pannband - till mig! Det är stickat, grått och fodrat med vitt mjukt "ludd". Jag har också beställt en jacka eftersom min gamla vinterjacka gick sönder förra året. Dom hade den dock inte hemma i min storlek, men det kommer in i mitten av nästa vecka. Det är en mörkblå, midjekort Spooksjacka i lite enklare modell som jag gillar skarpt! Till vintern tänkte jag köpa mig en mörkblå täckkjol som jag kan ha när jag håller lektioner eller när jag rider ut om det är riktigt kallt. Det blir nog kanon. När jag jobbade i Tyskland investerade jag i ett par fleecefodrade, vinterridbyxor i softshellmaterial. Dom är såååå varma! Jag behöver inte ens långkalsonger under! Man klarar sig utan köldskador ända ned till minus fem grader! Helt outstanding! Men om man står still utomhus (eller i ridhus) i ett par timmar, som man gör när man har lektioner, så räcker de inte till. Då är en täckkjol bra. Ni kan se mina fynd upp i bildspelet. 

Imorgon ska vi som sagt fortsätta jobbet med dräneringen och ridbanan, och så ska jag sätta upp alla mina nya krokar och hängare i stallet och sadelkammaren! Det kommer att bli så fint!

Jag vet att det är en klyscha, men just nu flyger tiden förbi. Jag förstår inte var den tar vägen! Men så har jag också två hästar, en hundvalp, två kattungar, ett stallbygge att projektleda och bygga, en gård och trädgård att sköta, ett hus på 287kvm att inreda och ett företag att sköta. Ja, det kanske inte är så konstigt att tiden tickar på lite snabbare än den borde ibland?

10-kamp i solskenet!

I lördags hade vi den årliga Mellbergska familjeträffen här på gården. Det blev en helt fantastisk dag! Vi hade inte kunnat be om bättre väder. Strålande sol och nästan helt vindstilla. Vi hade 10-kamp och till middag blev det helstekt gris. Allt som allt var vi 26 personer i alla tänkbara generationer. Daisy och kattungarna var speciellt populära bland den yngre publiken, och det var en fröjd att se hur fin hon var med barnen - glad, vänlig, tålmodig, lekfull med försiktig. En riktig liten pärla. Annars har hon kommit in i en liten trotsålder tror jag. 9 av 10 ggr kommer hon när jag ropar på henne. Men den 10'de gången... När hon hittat något roligare att nosa på - så bara tittar hon på mig och går åt andra hållet. Suck! Jag tror faktiskt att det är för att hon har fått vara med mig lite för mycket ute när jag jobbar. Då kan jag inte hålla 100% koll på henne och hon blir lite för självständig. Så igår och idag har hon fått vara inne när jag jobbar och sen har jag tagit ut henne och haft 100% fokus på henne de gångerna. Min instruktör på hundkursen sa faktiskt att det är viktigt att de får lov att ha tråkigt och vila emellanåt också. Det verkar i alla fall fungera för nu är hon supermotiverad och lydig när jag tar ut henne. Men det känns ju lite tråkigt att inte kunna ha henne med... Men det får helt enkelt vänta tills hon blir lite större. Hon är ju bara tre månader gammal.

Och till middag serverades helstekt gris.

I söndags var det min och Jörgens 1-års bröllopsdag (som ni kan se i bildspelet i förra inlägget)! Det firade vi stort med att göra ingenting. Jag tror inte att vi har gjort ingenting sedan vi flyttade in här på gården för två månader sedan. Så sovmorgon, pannkaksfrukost och en promenad och fika i Pålsjö skog kändes som värsta lyxdagen. Den dagen för att år sedan är verkligen en av de bästa dagarna i mitt liv. Tänk att det redan har gått ett helt år! På vår bröllopsnatt började det regna. Eller rättare sagt - det öste ned! Ett av de värsta skyfall/åskoväder som Skåne varit med om. Ett helt års nederbörd på bara ett par timmar. Men man säger ju att det betyder tur om det regnar på brudparet och hittills verkar det ju stämma bra. För dom här senaste månaderna så har allting börjat falla på plats mer och mer - med hästarna, gården och livet i största allmänhet. Ett annat fint minne som jag kommer bära med mig för resten av mitt liv är den natten i Tyskland då Jörgen friade. Den berättelsen kan ni läsa här!

En av de bästa dagarna i mitt liv. Tack för att du finns!

Igår hade jag entreprenören här för att titta på min ridbana (sist var det killen från grusföretaget nu är det dom som gör själva jobbet). Dom mätte den på alla håll och kanter - lutning, vinklar och alla andra mått du kan tänka dig. Så nu väntar jag återigen på att få en offert på vad kalaset kan tänkas kosta. Jag kommer få två offerter - en med grävning av dräneringsrör och en utan (och vi gör det själva). Det hade ju varit sjukt skönt att leja ut det på någon annan, speciellt som både mina föräldrar och mina svärföräldrar åker iväg på semester nu. Men det är ju en prisfråga också. Han uppskattade grovt att det var frågan om en veckas jobb allt som allt och eventuellt kunde de börja redan nästa vecka! Så om 1½ veckas tid kan jag ha en helt sprillans ny ridbana att rida på! Nåväl... Vad är väl en bal på slottet? Vi har ytterligare ett litet problem att ta tag i. Vi måste på ett eller annat sätt få upp en mur eller något annat runt om ridbanan (eller "Hästabanan" som entreprenören uttryckte det - gotta love Skåne!). Där ligger redan gamla telefonstolpar runt kanske 80% av banan, så vi hade ju egentligen bara tänkt fylla på. Men så fick vi reda på att de är miljöfarliga och kan skada djur, natur och människor så nu måste vi komma på ett alternativ. Och detta måste ju göras innan de kan börja jobba med banan (eller åtminstone innan man kan lägga på något nytt material). Hur, när, var vi ska hinna med det övergår mitt förstånd, men det brukar ju lösa sig, så det gör det väl den här gången också. Vi har ju en hel helg på oss... 

Som om vi inte hade nog att göra så måste vi göra en ny hage, och röja upp i den tomma boxen i stallet för till helgen kommer det en ny liten inneboende till oss på Örstorp. Mer om det i nästa inlägg!

________________________________________________________

Detta skall göras på ridbanan för att få den i det skick som jag vill ha den:

* Mura en 40cm mur runt om

* Hyvla till den så att den blir helt jämn

* Göra ett dräneringsdike framför kortsidan som samlar upp regnvatten från gårdsplanen.

* Lägga markduk

* Lägga dräneringsrör längs ena långsidan och på tvären med 6-7meters mellanrum.

* Lägga på nytt material ca 30cm och avsluta med makhippo/klenflis 5cm.

Sedan kan man fundera på om det kanske är lika bra att förlänga den så den blir 60meter, när man ändå håller på? Men då måste vi också fälla ett par träd och lägga in mer material på de 15 extra metrarna för att komma upp i samma nivå som vi har på resten av banan. Dvs mycket tid och mycket pengar... Det tål att tänkas på. Först måste jag få in offerten för nuvarande bana, så kan man ta ställning till det hela då. Nu ska jag ta och laga lite middag, och så ska jag gå och kolla till den där hunden som har varit oroväckande tyst den sista kvarten.....