Som sagt trimmade Alex imorse och efter det har jag vart ute med Flecu på promenad och även veterinär besiktigat. Besiktningen gick super och han var lite pigg men höll sig på mattan så att säga. En bild säger mer än tusen ord så här kommer en bild summering från dagen.


Alex och Flecu


Flecu på promenad ute i vårsolen


Malin Trollnäs ska ut och trimma på Tiger Woods


Emma och Titan är likaså


Sanna tränsar sin stjärna Carlo


Kvalitetstid med favorit killen


Karin putsar


Sara borstar på Tore


Samtidigt som Anna tar ut Baltimore på promenad


Calido eller My ?!?! :)


Den fantastiska stallpersonalen fixar gummimattor till mig Mvh Ida Lövgren

Nu är jag in-checkad på mitt fina hotellrum som kommer att vara mitt hem till på söndag, det känns ganska bra ;) Jag delar rum med Sanna som jobbar hos Sergio Alvares Moya, hon är också svenska!

 

Första dagen har varit bra, båda hästarna har sett väldigt fina ut vilket såklart är roligt! Lunatic hoppade en liten träningshoppning nu på kvällen, han hoppade bra och verkade tycka det var väldigt roligt att vara inne på arenan :)

Imorgon är det trimning inne på arenan kl 07.55-09.20, så första hästen ska vara sadlad och klar kl 07.30. Så nu är det med andra ord dags att sova så jag kan vakna hyffsat pigg imorgon!

 

Fina Kungen idag när Jens skulle rida.

 

 

Jag och Calido posar för kameran ;)

Kartongerna ni ser i bakgrunden är mängder med kläder och framför allt skor från Ariat som har flugits till oss hit i Scandinavium direkt från USA. Jens fick bla ett par nya tävlingsstövlar, tyvärr för små i foten, som var helt galet snygga! Fotar dom imorgon, dom är nästan för snygga att använda ;)

 

God Natt! 

/My

 

Anton hemma innan avfärd

Igår åkte vi till Scandinavium jag och Anton. Han verkar gilla Göteborg och eftersom varken han eller jag har varit här förut så är det premiär för oss båda.

Man måste ju säga att servicen när man kommer fram hit är fantastisk, dom mockade till och med ur min lastbil!

Anton bor brevid sin kompis scandic i stallet, dom är verkligen polare.

Jag har packat upp och kommit iordning med allt och nu ska Tinne ta ut Anton och rida.

Äntligen färdigfixat, hästen verkar nöjd med hur det blev. Ibland håller jag på och ändrar runt tills jag blir galen på mig själv. Det gäller ju att få till det så att man kommer åt allt smidigt och lätt (och att morötterna är nära till hands!)

 

Annars är den här dagen väldigt lugn, det är många som kommer idag så det är rätt mycket lastbilar som åker omkring. Imorgon är är det träning på arenan, tidigt, mellan 6 och 7.30.

 

Tinne och Anton skrittar fram i gångarna, han går runt och kikar på allt väldigt noga, bland stannar han och frågar om han kan få godis av någon som ser snäll ut :)

 

Vänlig hälsning Sara

 

Då är vi på plats i Scandinavium och resan upp gick jätte bra, jag och Flecu åkte upp igår kväll, Sara och Anton hade samma plan men My och team Fredricsson kom nu på morgonen! Alex har trimmat Flecu inne i arenan och han såg jätte fin ut, pigg och fräsch. Jag tror han tycker det är mycket kul att vara här. Nu är det lunch time här för oss och sen vet check så vi hörs senare med mer update.














Mvh Ida - Posted using BlogPress from my iPad

Nu rullar H&M lastbilen mot Scandinavuim! Vi åker tillsammans med Peders och hans hästar :) så bak på bilen står RS Lunatic, Calido, H&M Sibon och H&M Cash In och taktikar ;)

 

Det här är min första gång i Scandinavium och jag är laddad till 1000! Jag ska göra mitt allra bästa, tillsammans med Ida och Sara, att guida er genom helgen och allt som händer. Väldigt roligt att vi alla tre är på plats på samma tävling, inte ofta det händer!  

 

Så fortsätt att håll utkik här på hästskötarbloggen och tveka inte att fråga oss om ni undrar över något eller om det är något speciellt ni skulle vilja läsa om!

 

 

/My 

Varje vecka finns det klasser som går under FEI:s regler och det innebär att de hästar som skall gå dessa klasser måste flytta upp till FEI:s stall område, gå in under alla dessa regler och dom måste travas upp för veterinär precis som på alla andra tävlingar ute i Europa. I USA kallas veterinär besiktning för the jogg! Annorlunda här är att förutom passet och hästnummret så måste man ha med en lapp med hästens namn, nummer, och temp.


Här är det förberett för vetcheck ( the jogg) FEI området får hästen endast lämna när man skall gå upp till din start och då skrivs hästnumret upp hos en vakt som sitter vid utgången och han meddelar genast genom walkie talkies till en annan kontrollant som sitter vid framhoppningen att nu lämnar hästnummer tex 2570 stallet. Sen när man kommer så skrivs det upp där att man kommit allt detta för att du inte skall kunna gå någon annanstans i mellan. Exakt samma förlopp fast tvärtom genomgås på vägen tillbaka. Men Fei området är ändå väldigt fint och här finns en stor fin sandbana med fibersand som man får rida eller longera på när man vill under dagen, men inte senare än 17 00. Här finns även hinder om hoppning skulle önskas. Här sitter också alltid en Fei steward och vaktar. Det finns ett flertal spolplatser men tyvärr inte så mycket plats att handwalka på mer än runt stallarna. Men så är det tyvärr på flera ställen. Här kommer lite bilder från området som ligger granne med Grand Prix Village.


















































Det var lite om Fei, undrar ni något tveka inte att fråga. Mvh Ida Lövgren. - Posted using BlogPress from my iPad

Location:Linderöd - Wellington

Under dessa tre månader hyrde vi in oss i Daniels nya sponsorers stall, som ligger på Appaloosa trail och cirka 20 minuters gångväg från tävlingsbanan. Det är ett fantastiskt fint ställe och vi uppskattar mycket att vi fick stå där.

Tävlingarna i Wellington är som sagt under en tolvveckorsperiod med höjdpunkter som världscup eller nationshoppning. Varje lördag kväll är det något som kallas för Saturday night lights, enkelt förklarat så är det lördag kväll och klassen hoppas i spotlights och det är varje veckas höjdpunkt. Vi blev väldigt förvånade och glada när vi kom över till USA och inser att Springfields stolthet Glory Days pryder alla reklamaffischer för detta event.

Det är fantastiskt roligt att kolla på den här klassen, då stämningen är på topp och det är folk överallt i alla åldrar. I alla pauser har dom alltid ett band som spelar musik och sjunger och får med sig hela publiken - många barn är även med och dansar. Det finns maskotar som går runt och även jonglörer och eldslukare.

Att tävla i USA är lite annorlunda mot i Europa, framför allt framhoppningen. Här hemma är vi vana att kriga oss fram till hindret och vi är glada när det står mer än två hinder framme. I USA har dom alltid tre eller fyra hinder framme vad jag förstått och du får hindret i tur och ordning. Ingen stress, så är du alltså startnummer 5 då tar du över hindret från han/hon som startar först. Du har alltså ditt eget hinder. Här är det också tillåtet att hoppa fram med vattenmatta, så var och varannan groom har en med sig under armen. Många klasser här är också med omhoppning direkt, alltså istället för en jump off efter klassen så får du ny startsignal och hoppar omhoppningen på en gång. I dom stora klasserna och Grand Prixerna har dom omhoppningen efteråt, men annars så är det oftast som så.

Det fanns även en tävling utanför tävlingen som hette The Ridge, det var en Grand Prix som gick varje fredag borta på en annan gård på en jättefin gräsbana. Superbra organiserat och hade man för långt för att rida dit eller ingen egen trailer så kom dom och plockade upp en på avsatt tid och körde dit dig och din häst. Tyvärr kom vi på att denna tävling fanns i slutet av våra tre månader. Här har du ingen startsida utan klassen är öppen från morgonen till eftermiddagen och du säger till att nu är jag här och jag kan tänka mig att start då, passar det. Oftast är det inte alltför många ryttare där på samma gång i alla fall. Vi åkte dit en gång och då var Canora 3, även Boss, dubbelt felfri men tyvärr inte nog snabb för en topplacering. Men jättefina rundor från båda.

I USA är man young rider fram tills man är 25, så länge man inte rider under FEI:s regler. Så Alex som inte är 25 ännu kunde vara med och rida i young rider Grand Prixen. Och teamhoppningen i till exempel nationshoppningen får vi inte vara med för där är det FEI:s regler som gäller. I första Grand Prixen red Alex Arbitrage och dom slutade på en 5:e plats efter två fina rundor. Denna klass gick under spotlights och det var en fantastisk stämning. Att klassen vanns av ingen mindre än Glory Days och hans nya ryttare gjorde inte saken sämre.

Det här var bara en liten del av allt om tävlingarna, så de får bli en till del om det tror jag minsann, men kände att detta redan är tillräckligt långt. Så nästa inlägg får handla om lite mera tävling och hur det ser ut i FEI-området och dess regler. Nu ska jag ut och jobba
  
Mvh Ida Lövgren Posted using BlogPress from my iPad

Location:Wellington

Vi började vår resa den på morgonen den 28:e december, lastade hästarna på lastbilen och körde ner till Tyskland och Klattes. Klattes är företaget som håller i flygresan och ser till att vi kommer till Amsterdams flygplats och så vidare. Vårt flyg skulle inte gå förrän den 2:a januari men vi valde att åka ner redan nu eftersom det passade bäst så. Alex och Aisling hade sitt flyg bokat till den 30:e december och då fanns det ingen kvar hemma med lastbilskörkort som kunde få hem lastbilen.

Hos Klattes får hästarna stora fina boxar, fri tillgång till hö och du blir fantastiskt bra omhändertagen. Jag bodde som sagt där i cirka en vecka, fick bo i ett jättefint gästrum och personal tog hand om mig genom att ta med mig ut på middagar och så att jag fick handla. Alla hästar får en varsin tackbag där deras tillbehör skall förvaras under resan, som tex täcken eller liknande. De ser ut så här. På den vita lilla lappen står hästens namn och destination. MIA är alltså förkortningen för Miami.

Innan man får åka kommer det också ut en veterinär för att kolla så att hästarna är okej och att pass och häst stämmer ihop genom att kolla tex chip. Hästen på den här bilden är inte vår, men jag passade på att vara lite paparazzi när jag själv inte behövde involveras. :)

Som vi ser här på nedersta bilden har dom organiserat så att lastbilarna backas intill stallet och hästarna på ett säkert sätt kan lastas in utan att ens behöva gå ut. Det beror nog mycket på att dom också får in så mycket hästar hela tiden som de inte känner - och detta är då ett mycket säkert och effektivt sätt. Allt är väldigt professionellt här och de känns väldigt tryggt.
  
Vi lastade hästarna tidigt på morgonen och begav oss mot Amsterdam, där lastas hästarna över till containers som det kallas. Det ser ut som en form av en trailer fast utan hjul. Inne i containern finns ett hönät per häst, extra hö, vattenhink, vattendunkar och respektive tackbag. När hästarna är lastade måste jag lämna dem för att själv göra säkerhetskontroll inne på flygplatsen och min väska köras genom scannern. När det var klart skulle jag gå ut genom en dörr för personal och där väntade en liten minibuss utanför, den skulle ta mig och besättningen ut till vårt plan.
  
Det var jag och en annan tjej med som ansvarade för hästarna och sedan var det tre stycken i besättningen som ansvarade för flygresan. Måste ju säga att även om det inte är en lyxstol man hade så är det faktiskt bekvämare än ett reguljärt flyg. Du kan äta när du vill, finns mat och dryck för mer än fem vill jag lova, det är oftast inte kö till toaletten och du har fotpall och mer utrymme än vanligt. Sen är det väl inte något glammigt jobb att försöka krypa runt och igenom cargo för att komma till hästarna, du har hö och vatten på kläder och i håret, men vad gör det. Huvudsaken är att hästarna mår bra. Alla våra hästar skötte sig mycket bra genom hela flygresan och de både åt och drack bra.

Väl framme i Miami lastas containrarna av flyget och tas sedan, med hjälp av någon form av maskin, ned till karantänen där dom måste vara i cirka 2-3 dagar. Det kommer en veterinär direkt till flyget och tar hand om våra pass och även här blir vi upplockade av en liten minibuss som tar oss till säkerhetskontrollen osv. Det var en kille, kommer tyvärr inte ihåg hans namn, som kom och plockade upp mig och vi körde till katantänen för att kolla så alla hästar var okej. Från och med nu får jag inte komma in till hästarna utan bara se dem utifrån när de lastas av och sen går in i stallet. Alla hästar kom av pigga och glada och de såg väldigt förväntansfulla ut. :)

När vi var klara här var det då dags att få åka vidare till Wellington, vädret var perfekt och det var så skönt att få vara i ett varmt land. Det var en tjej som körde mig till Wellington och gården vi skulle vara på. Det var en trött men glad och förväntansfull tjej som somnade snabbt i sitt för tre månader nya rum den kvällen. Det var allt för mig för nu, men fortsättning följer. Det här var bara början. :)
  
Mvh Ida Lövgren - Posted using BlogPress from my iPad

Location:Linderöd - Wellington

Nu så äntligen så fungerar min bloggpress så senare på lunchen ska ja försöka hinna med och ladda upp min bildbomb :) Tillsvidare ha en bra dag. Mvh Ida Lövgren


- Posted using BlogPress from my iPad

Location:Linderöd

Åter hemma i kylan, åkte självklart på en dödsförkylning det första jag gjorde, men är nu back on track igen. Har varit ledig två dagar och det mesta jag gjorde var att vila - plus att jag hann med ett besök hos bästa frissan Mia. 

Både jag och hästarna fick en chock när vi kom ur planet, visst visste jag att det skulle vara kallt men så här kunde jag väl inte tro. Vinden som kändes som den var gjord av vassa knivar gick verkligen rakt igenom mig, och ja mamma, jag hade mycket kläder på mig. Till och med mössa och halsduk. :)

Vad hästarna har på sig låter jag vara osagt så slipper vi dra upp den diskussionen igen, utan låter alla ta hand om sin häst på sitt sätt!

 

Jag har så många fina bilder som jag bara väntar på att få lägga upp, men tyvärr så strular bloggpress för mig, vilket innebär att ni tyvärr får vänta. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Jag har tagit över 2000 kort där borta, så det ska nog komma upp ett och annat i en bildbomb så småningom.

 

Hästarna har lite välförtjänt semester och tar de mest lugnt och laddar inför nästa tävling, vilket förmodligen blir Magna Racino i Östterike. Vi var även där förra året, det är en jättefin tävlingsplats så det känns kul. Vilka hästar som får följa med dit det vet jag inte än, det får vi se lite närmare. Tävlingarna startar i mitten av april så än är det 2 veckor kvar tills vi åker på turné igen.

 

Såg även att Glory Days var 5:a i 150:n i lördags, kul att det går så bra för dem. Och för er som saknar vår svenska stjärna så kan ni återse honom i Göterborg när han kommer på Sverige besök. 

Nu ska jag äta lite frukost innan det är dags att motionera lite hästar på diverse sätt, mockat och fodrat och sånt fix är redan klart.

 

Hoppas att ni alla har haft en fantastisk påsk!
  
På återseende,
Ida Lövgren