Franzipan får åka hem till gården igen och undersökas vidare.
Den här dagen har varit minst sagt dramafylld och om jag ska vara helt ärlig så har den varit urhemsk. Vi har bestämt oss för att inte starta Franzipan på EM då hon inte är helt 100 och det är hennes hälsa som kommer först, så är det bara, inget snack om saken.
Under dagen idag så har Franzipan varit lika som under gårdagen på besiktningen, när hon är kall och travar på hårt underlag så visar hon en liten hälta, men värmer ur den. Vi har under dagen undersökt henne med det svenska och engelska veterinärteamen här i Blar – utan att hitta något som är fel. Och i och med att vi alltid sätter hästens välbefinnande först, så har vi därför valt att inte starta henne och direkt åka tillbaka med henne för vidare undersökningar. Så med andra ord blev det här mästerskapet verkligen inte som vi hade tänk. Katastrofal otur med andra ord.
Det har verkligen varit en rätt deprimerande dag, men att Anna Nilsson red ett helt fantastiskt dressyrprogram var en ljusglimt och inspirerande samtidigt som både Louise och Johan red bra program. Och nu ska jag filosofera lite över vad jag ska göra, medan vi håller all tummar och tår korsade för det svenska laget och att de fixar ett OS–kval. Det är fruktansvärt vad nervöst det är att stå på backen och inte kunna vara med och hjälpa till själv, tvärvidrigt.
Så om alla, alla, alla nu håller tummarna för vårt lag så ska vi nog se att det blir Rio för oss!
Hej så länge,
Ludwig
Foto: Adobe Stock och Vaggeryds hästklinik
Ena dagen kan hästen plötsligt vara blockhalt. Hältan kan också komma smygande eller komma och gå. En hovböld är en infektion i hovens läderhud. Bakterier kan ha tagits dit via exempelvis trampskador, spiktramp, sömstick, sprickor, röta eller hålväggar.
Hästen kan få ökad puls till hoven och bli varm och svullen. Svullnaden kan gå upp över kotan. Hästen kan även bli hängig.
Oftast sitter bölden i väggläderhuden och det gäller att säkerställa diagnosen och hitta var bölden sitter. Det kan även vara andra orsaker till att hästen är kraftigt halt.
Hovslagaren eller veterinären känner noga igenom hoven med en visitertång. Ibland är det svårt att hitta bölden, ofta läggs ett våtvarmt omslag över natten.
När bölden lokaliserats gäller det att tömma den nedåt. Detta görs av veterinär eller hovslagare. När bölden väl tömts och spolats ur räcker det oftast med bandagering och vila en kortare tid. Ibland behöver hästen skos med en sula efteråt.
Vid svårare infektioner krävs antibiotika. Stelkrampsskydd kontrolleras.
Vänta inte ut hovbölder. Det kan handla om infektioner som kräver antibiotika eller stelkrampsskydd. Bölden kan också sprida sig och bli mycket stor om den inte dräneras i tid.
Framför allt så har hästen mycket ont, när bölden tömts brukar smärtan släppa snabbt.
/Vaggeryds hästklinik
Läst 15630 ggr | Kommentarer | Kommentera |
Jag kom på denna övning för en tid sedan när min häst – som jag ofta rider ut med själv – tydligt visade att han inte accepterade att gå efter en annan häst när vi ibland hade sällskap på uteritterna. Övningen rids med fördel på grusvägar eller bredare skogsstigar.
Ni behöver vara minst två ekipage och övningen rids enligt följande:
1. Börja med att skritta, på tygeln, i ett led efter varandra.
2. Den som är sist gör en övergång till trav och travar förbi den eller de som är framför. När ekipaget är främst i ledet görs en övergång till skritt. Under tiden ska alltså den eller de hästar som blir omridna fortsätta att skritta på samma sätt som tidigare.
3. Den som nu är sist gör en övergång till trav, travar förbi övriga ekipage och gör en övergång till skritt när ekipaget är främst i ledet.
Det blir alltså en evighetsövning och när grunden fungerar bra kan svårighetsgraden ökas. Bara fantasin sätter gränser för hur övningen kan varieras, men här är några exempel:
– Arbeta i galopp i stället för trav under "omkörningen".
– Flytta hästen sidvärts undan höger skänkel innan "omkörningen", samt undan vänster skänkel när ekipaget är främst i ledet – för att komma i linje med övriga igen.
– Rida öppna och sluta under delar av övningen.
För mig räckte det med ett par "omkörningar" för att min häst skulle acceptera att vänta och fortsätta att skritta fint tills det blev hans tur att "köra om" igen. Samtidigt kan övningen vara bra för att träna övergångar och sidvärtsrörelser på ett annat sätt än på ridbanan, samt när andra hästar finns i den omedelbara närheten. Det vill säga att hästen tränas till att inte bryr sig om vad de andra gör, utan fortsätter att fokusera på ryttaren.
Med vänliga hälsningar
Kerstin Olsson, hobbyryttare
Läst 40279 ggr | Kommentarer | Kommentera |
Kan ni också känna ibland hur enkelt det är att tvivla på sig själv? Att man inte är "bra nog". Man har en dålig dag, man gör ett misstag och så är man i gång med att börja kritisera sig själv. Man tänker att man borde ha kommit längre, borde ha gjort mer. Ibland kommer en känsla av hopplöshet av att inte ha "rätt" jobb, "rätt" häst, relationer, livsstil.
Något som har hjälpt mig i dessa tankar är att inse att där jag är just nu är ett nödvändigt steg. Det kanske suger just nu, jag kanske inte ser resultat, jag kanske verkar stå still, men sanningen är att där jag är just nu är precis där jag behöver vara för att förbereda mig på dit jag är på väg. Och något jag i dag vet av erfarenhet är att resultatet kommer att komma, verkligen! Kanske inte omedelbart, men så småningom. Jag brukar påminna mig om att när tiderna är tuffa så är de det av en anledning – för att lära mig något. Smärta är en del av att växa.
Sedan har jag också insett att jag inte kan styra allt som händer mig, jag kan bara kontrollera hur jag svarar på vad som händer, och i mitt svar ligger min makt. Och när jag känner att det står still så påminner jag mig om att det alltid finns något litet jag kan göra. Det räcker inte att stirra på trappan, jag måste kliva upp för trapporna. Och det intressanta är att det ibland har slutat med att det minsta steget jag tog i rätt riktning visade sig vara det största steget i mitt liv.
När jag får bakslag använder jag varje besvikelse som bränsle för att driva på framåt med större beslutsamhet än någonsin tidigare. För jag har insett (och det tog lite tid) att när något dåligt händer kan jag antingen låta det förstöra mig eller låta det stärka mig. Och valet är mitt.
Och med detta sagt vill jag inspirera dig som kanske är i en dipp just nu och påminna dig om att du är starkare än du tror att du är. Du kanske inte är där du vill vara ännu men du är på väg, så ingen ånger, bara lektioner. Inga bekymmer, bara acceptans. Inga förväntningar, bara tacksamhet.
Berättelsen om ditt liv har många kapitel. Och ett dåligt kapitel betyder inte bokens slut. Det är du som skriver och det är du som bestämmer innehållet, så även hur slutet ska bli.
/Johanna Lassnack
Läst 50025 ggr | Kommentarer | Kommentera |
STORA JULNUMRET!
– Porträtt: Kyra Kyrklund
– Tema: Lösdrift
– Lisen om banhoppning
– När hoven blir sjuk
– Massor av julklappstips
...och mycket mycket mer
Läs numret i det digitala arkivet